East of the sun, west of the moon

Att jag gillar nätet och i synnerhet nätet som det är nu, innan maktstrukturerna har satt sig, är väl alldeles klart. Och nej, det är inte för att jag ägnar fritiden åt att stjäla upphovsrättsskyddat material i digital form - när man ägnar arbetsdagen åt att producera upphovsrättsskyddat material i digital form känns det alltför ologiskt. I stället sitter jag och suger åt mig kunskap. Min kärlek till Wikipedia är enorm och jag fröjdas varje dag åt hur detta projekt för varje dag blir allt mer användbart för allt fler. Om man tillhör den människosort som kan fastna i ett lexikon och glömma tid och rum, så innebär nätet att man är ständigt hög.

Jag är ju rätt förtjust i BWO och det råkar vara en rätt intellektuell popgrupp. (Nej, det är ingenting jag har lust att utveckla närmare för någon som inte kan se människan bortom mustaschen.) Således stöter jag i deras låttexter och albumtitlar ofta på begrepp och referenser som behöver undersökas närmare. Tack vare nätet kan jag göra det också. Vet ni till exempel vad halcyon days, juggernaut och "Big science" har för innebörd? Inte? Ta reda på det då!

Ebba Witt-Brattstöm gör ett tappert försök att formulera en slutreplik i en ganska meningslös debatt på DN. "Debatten" handlar så vitt jag begriper det hela rätt, om att Ebba Witt-Brattstöm kritiserade en utställning om Mariabilden på Historiska Museet i Stockholm. Ur detta har sedan nystat sig en hel härva av feministiska motsättning mellan å ena sidan genus/queer/anti-biologister och å andra sidan klassisk kvinnokamp av den typ Ebba Witt-Brattstöm kanske kan hävdas företräda.

Jaha. Själv dristar jag mig till att till och med i feministiska frågor vara en smula liberal. Jag anser att queerteori tillfört vår syn på könen och maktstrukturerna i samhället en hel del, men jag kan också se att utan 1900-talets kämpande kvinnor hade vi inte varit världens mest jämställda land i dag.

Däremot har jag oerhört svårt att förstå följande mening "Tvärtom ägnar sig många genusvetare idag åt att frikoppla feminitet från kvinnokroppen och det föreskrivna heterosexuella begäret, för att därigenom undersöka dess subversiva potential." Den typen av yttranden för i alla fall inte kvinnor ett nanosteg närmare full jämlikhet - jag misstänker att det kan vara någon mer än jag som tycker att det är litet svårt att relatera till.

Nu tänker jag bli direkt biologistisk, så läs inte vidare om ni är hardcore queer-tillämpare. Kvinnor har bröst, mer underhudsfett och mindre muskelmassa än män. Den absoluta majoriteten av kvinnor kan föda barn och de flesta gör det också. Moderskapet är en självklar del av en kollektiv kvinnlig identitet, liksom faderskap borde vara det i en manlig.

Nå. Av detta följer inte att skillnaderna på individsnivå inte kan vara enorma, men när vi diskuterar samhälleliga maktstrukturer har vi behov av generaliseringar. Vi måste dessutom skilja på teori och praktik. Queerteorierna ger i många fall lysande aha-upplevelser och jag är den första att tycka att vi måste ifrågasätta innehållet i könskonstruktionen. Men jag godkänner jädrar ta mig inte att en bunke genusvetare nedvärderar mina och mina förmödrars samlade erfarenheter av att vara kvinna!

"Där är han, han med skägget, det stora skägget, som jag tycker är gullig!"

Dottern tittar på BWO och det är ingen tvekan om vem hon gillar mest. 

Man har ju en del vänner och bekanta som är något. Som befinner sig på spännande och exotiska platser och gör intressanta saker och det är kul att se vad de har för sig, till exempel genom Facebook.

Många av dem använder det här lilla verktyget som talar om var man är någonstans eller vart man är på väg. Typ "T. started a trip to Seattle" eller "A. is back in Taiwan". Jag har inte det verktyget i min profil. Jag vet inte riktigt hur intressant det skulle bli? "M. started a trip to Teckomatorp" eller "M. is heading back to Landskrona, via Tågarp".

Vasa? Inte heller så intressant att veta att någon befinner sig på tåger mellan Thanh Hóa och Nam Dinh? Nej, det kan så vara.

Även i Sverige föreslås nu en förkortning av studiemedelstiden. Det är rätta takter! Fyra år skall väl räcka fint för en normalambitiös student som skall ta sig igenom ett femårigt program? Om studenten sover i korridorerna på högskolan behöver hon dessutom inte arbeta vid sidan om, vilket har en tendens att drabba studietakten negativt. Och det allra bästa är, att med fyraåriga studiemedel och villkorlig tvåårig förlängning, kommer ännu fler från de lägre socialgrupperna att bli avskräckta från att plugga.

Det här är så dumt så klockorna stannar. Som vanligt vägrar man att se det verkliga problemet och ta tag i det. Problemet är att folk har dålig styrsel på studierna och att alltför många inte når examen. Jag har förslag på några åtgärder som kanske skulle kunna råda bot på detta:

1. Höj kraven för att ta sig in på universitet och högskolor. Det är ingen sysselsättningsterapi som man tar till när man blivit arbetslös eller inte vet vad man vill. Högre intagningskrav leder till mer motiverade studenter. Och nej, alla skall inte med. Det finns massor med folk som skall göra annat, typ jobba eller studera på annat sätt.

2. Inför studielön, så att de som satsar på en lång och jobbig utbildning inte straffas för det med inkomstminskning resten av livet. För oavsett vad LO tror, så tjänar jag och de flesta av mina tjänstemannavänner långt mindre än en hantverkare som jobbat i tio år, fast sedan betalar vi fyra procent av vår inkomst i akademikerskatt också.

3. Inse att folk krånglar sig fram genom livet i olika takt. Studielönen skall man kunna ta ut när som helst mellan 18 och 60. Givetvis blir man av med den om man inte sköter sina studier. 

Det stora problemet är förstås att vi har ett kunskapsfientligt klimat i vårt land, men det är lite svårare att göra något åt.

Det är väl märkligt att vi inte kan låta bli att flyga varandra i strupen? Om nu Ebba von Sydow känner sig stressad och otillräcklig, så förstår jag inte varför två andra kvinnor som känner sig stressade och otillräckliga skall flyga på henne som två harpyor. Varför ringer inte någon av dem upp henne i stället och säger "Ebba lilla, ta det nu lite lugnare. Du duger som du är. Livet är långt, du hinner med mycket mer än du tror. Jag är okej, du är okej - det är okej!"

När jag känner mig stressad och otillräcklig brukar jag ringa till min syster som förstår det här med att tycka ohämmat synd om folk. Hon säger stackars precis så många gånger som behövs. Inte har vi någon tävling om vem som har det värst inte.

För en enda gångs skull håller jag med Blondinbella (Ja, det är otroligt, jag har inte bara läst hennes blogg igen, utan håller också med henne!). BB tycker att tjejer gott kan sluta ha ångest över alla val de gör, över allt de väljer att stoppa i munnen.

Visst, systrar? Vi tar det lite lugnare. Vi erkänner att vi gärna vill vara framgångsrika, snygga, åtråvärda och alldeles, alldeles underbara. Och att vi inte alltid orkar, så då kan vi hjälpa varandra. Det är så männen gör, förstår ni.

Det är rätt så beklämmande att leva i en monarki över huvud taget, tycker jag. Dagar som denna är det akut jobbigt. Visst är det kul med prinsar och prinsessor, men det är med dem som med troll - de borde bara finnas i sagor. Skall vi nödvändigt ha dem i verkligheten borde de åtminstone filmas dygnet runt, så att medborgarna får valuta för sina skattepengar i form av en påkostad dokusåpa med total täckning på kläder, intriger och familjekomplikationer.

Hela idéen med ärftliga ämbeten är så fantastiskt absurd och omodern att det bara inte går att börja diskutera. Jag brukar kunna se andra människor synvinkel i en diskussion, men här tar det liksom helstopp. Om någon rojalist läser detta och tror sig kunna komma med rationella (OBS!) argument, så får den personen gärna försöka förklara.

Livet är lite besvärligt just nu. Jobbet har stabiliserat sig på en alltför hög nivå av stress och ständiga förändringar som jag inte riktigt kan finna mig tillrätta i. Och så är det vinter. Och så var det ju detta med BWO i Melodifestivalen som vi inte går in på just nu.

Det är då man får glädja sig åt att huset man bor i, som annars inte har många rätt, i alla fall är utrustat med ett badkar. Även om det är grunt. Även om det står i ett badrum där plasttapeterna är smyckade med någon slags fartränder. Även om det saknar skön sittbänk och sidobord för champagne. Trots alla dessa brister är det ändå min pausplats i världen.

I badet ligger jag och läser en god bok. Samtidigt passar jag på att inte tänka på de många dagliga problemen och irriterande händelserna i nutiden. Och när jag kliver upp har åtminstone en liten del av livet lagt sig tillrätta och känns som en len kattpäls i stället för en sadisttuperad ryamatta.

I dag vill jag av begripliga skäl helst sura under täcket, men en liten lista skall jag väl få ur mig i alla fall.

Veckans ta-bort-mig: Röstningssystemet i Meldofestivalen. Ja, alltså bortsett från att man i år hamnat fullkomligt snett med knepiga och meninglösa dueller och så vidare, så vill jag inte ha den här demokratiska ordningen alls något mer. Återinför en allsmäktig jury som vi alla kan hata ihop, snälla SVT! Förr vann alltid fel låt och alla man träffade konstaterade att det måste vara en märklig samling, de där stollarna i juryn. Nu vinner alltid fel låt och så går vi runt och blänger snett på varandra i stället.

Veckans hurra: BWO. Ingen förklaring nödvändig.

Veckans gröna tips: Sverige är ju ett väldigt religiöst land som lider svårt av att sakna en dominant religion och därför har en tendens att börja dyrka alla möjliga avgudar. Just nu dyrkar vi miljön och den store satan är klimathotet. Här kommer en klok och förnuftigt resonerande artikel, skriven av en sådan där misstänkt typ som jobbar med kemi: Robert Nilsson skriver på DN Debatt om att svenska myndigheter är oförmögna att skilja på verkliga och inbillade hot och inte väger åtgärder mot vetenskap utan agerar panikartat. Bra läsning, även om man - som jag - tror att vi faktiskt måste börja vara mycket mer rädda om vårt klot och att det finns ett självklart problem i att på kort tid släppa ut en stor del av de fossila ämnena från jordskorpan i det atmosfäriska systemet.

I dag blir det definitivt ingen lista. I stället håller vi en tyst minut för svenska folkets smak, som uppenbarligen är STENDÖD.